Hållbarhet och företagsansvar har blivit centrala delar av dagens affärsverksamhet. Men bottnar strävan efter ökad hållbarhet i en genuin vilja att göra gott, eller är den snarare en reaktion på ökade regelkrav och kundförväntningar? För många företag är hållbarhet ett värdebaserat val som speglar ett engagemang för människors, miljöns och samhällets välbefinnande.
Å andra sidan tvingar skärpta EU-krav på hållbarhetsrapportering, såsom CSR-direktivet, företag att agera även om drivkraften inte alltid är helt frivillig. Är företagsansvar och hållbarhet mer verkningsfulla när de har sin grund i företagskulturen, eller är reglering det enda sättet att uppnå verklig förändring? Och hur förhåller sig ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling till varandra, två grundpelare i näringslivet som ofta ställs mot varandra?
Det traditionella synsättet har länge utgått från att ekonomisk tillväxt kräver ett intensivt utnyttjande av naturresurser och ibland även människors fulla kapacitet, vilket leder till miljöförstöring och belastning på arbetskraften. I dag strävar dock många företag efter att förena ekonomisk utveckling med hållbara arbetssätt och att hitta en balans mellan affärseffektivitet och att trygga förutsättningarna för ett gott liv. Kan företag växa på ett ansvarsfullt sätt, eller kräver verkligt hållbar utveckling att vissa ekonomiska mål överges?
ESG och mänsklighet
Den nederländske författaren och historikern Rutger Bregman undersöker i sin bok Humankind – A hopeful history (på svenska I grunden god) om människan i grunden är god eller ond. Hans slutsats – stödd av en övertygande mängd belägg – är att vi i grunden är goda; att människans natur rymmer en känsla för gemensamt ansvar och en grundläggande förmåga att handla för det gemensamma bästa. Med andra ord har människor en naturlig dragning mot det goda. När det gäller ESG syns detta åtminstone på två sätt: genom medarbetares initiativ och engagemang i hållbarhetsåtgärder samt genom arbetssökandes värderingar – genuint hållbara företag uppfattas som mer attraktiva arbetsgivare. De som vill göra gott vill också stå på det godas sida.
Men hur är det med företag? Affärsverksamhet drivs alltid av mänskliga handlingar, värderingar och val. Även om företag ofta framstår som ansiktslösa system av ledningsstrukturer, leveranskedjor och processer, bygger de i grunden på mänskligt handlande, samarbete och förtroende. För företag innebär hållbarhet därför framför allt att bygga tillit genom att aktivt arbeta med åtgärder som stärker välbefinnandet för miljön, kunderna, samhällena och individerna.
Påtvingad ESG?
Ibland kan EU-reglering upplevas som detaljstyrning, men när det gäller hållbarhet är denna tillsyn i hög grad välkommen. Den driver inte bara företag mot ett mer genuint ansvarstagande och motverkar greenwashing, social washing och marknadsföringsbaserad skenbar hållbarhet, utan gör också företagens hållbarhetsarbete mätbart och jämförbart. Från och med 2025 omfattas även utvalda medelstora företag av EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Enligt direktivet ska företag rapportera om miljöpåverkan, socialt ansvar och styrning utifrån en modell som fastställts i European Sustainability Reporting Standards (ESRS).
Finans och ESG
Även om hållbarhetsarbete innebär kostnader finns det tydliga samband mellan hållbarhet och god ekonomisk utveckling. Mark Carney, tidigare chef för Kanadas centralbank, har konstaterat att ”ESG handlar inte om filantropi – det handlar om riskhantering”. Med detta menar han att ESG är kopplat till ett företags långsiktiga framgång.
Påståendet stöds också av fakta. En studie från Harvard Business Review (The Comprehensive Business Case for Sustainability) visar att företag som prioriterar hållbarhet över tid presterar bättre än sina konkurrenter, särskilt när det gäller försäljningstillväxt, avkastning på tillgångar och eget kapital. En annan studie från MSCI ESG Research visar att företag med högre ESG-betyg har lägre kapitalkostnader, vilket tyder på att investerare uppfattar dem som mindre riskfyllda.
Varaktigt ansvarstagande företag
EU:s krav på hållbarhetsrapportering kommer att omfatta Prohoc från och med 2026, vilket markerar början på vår resa under EU:s vakande öga. Samtidigt ser vi oss som ett företag som redan under lång tid har varit engagerat i ESG-arbete, och vi har redan inlett vår resa mot efterlevnad av CSRD. Därtill har en stark, värdebaserad kultur präglad av omtanke och ansvar varit en grundpelare för oss och en viktig konkurrensfördel. Ägarens ambition – att bygga ett företag vi verkligen kan vara stolta över – har länge väglett vårt arbetssätt. Vi vill stå på det godas sida.
CSRD innebär att mer omfattande mätetal införs. Beräkningar av koldioxidavtryck och andra centrala datapunkter är värdefulla mått som vi för närvarande utvecklar. Samtidigt anser vi att ett effektivt ESG-arbete måste fokusera på meningsfulla åtgärder snarare än orealistiska mål. Alltför många företag har tvingats backa från ambitiösa ESG-mål och hållbarhetslöften på grund av bristande analys av den faktiska förmågan och ett otillräckligt genuint engagemang för hållbar utveckling.